Jag utmana en tjej jag har på funbeat och facebook.. En träningsvän helt enkelt. Mikaela heter hon, riktigt snyggt namn! ;)

Jag utmana henne i vem som kunde springa 4km på kortast tid.

Hon sprang lite före mig idag och hamna på en grym tid på 22min, sjukt bra. Jag visste sen innan att hon är snabb på fötterna och att det är en bra utmaning för mig. 22min är ju mitt personliga bästa.. Så nu måste jag slå det också!

Tävlingsnerverna kom igång, och så skakandet och så vinnarskallen. Jag har inga nerver av stål så det syns tydligt på mig när jag ska "prestera" och tävla i nåt. ;)

På vägen fick jag kramp, jag snubbla på min hund som blev ivrig för en annan hund, jag flåsa som ett djur och försökte hela tiden finna lugnet, känna steget men tappa bort mig.. Haha.

Mot slutet kom också håll. Sen kom känslan jag får när jag kör backlöpning, när kroppen inte vill mer, när den vill vika ihop sig i protest och SPY. Men jag sakta ner lite snabbt, återhämta mig och sen var det bara viljan som tog mig hem.

Med blodsmak i munnen kan jag stolt säga att jag kämpa idag, och hamna på en tid: 20min & 36sek.

Och blodsmak har jag inte haft sen många många månader tillbaka, precis vad jag behövde för att utmana mig själv att prestera bättre! :D