Det finns människor som jag gärna följer för att själv få vägledning, inspiration eller för att de får mig att vakna till liv igen och inse vad som är på riktigt och vad som inte är det. Jag hoppas att även jag kan vara rätt inspiration för några där ute, kanske ge en liten knäpp på näsan ibland. 

Vi människor vill gärna ha allt och mycket mer. Det gäller också när det kommer till att gå ner i vikt, att träna och äta rätt. Vi börjar bra men ibland faller det om vi inte är försiktiga. Det kan falla åt många håll,- ätstörningar är nog det värsta av dem.

Det som också kommer med att försöka gå ner i vikt är ångest. Stress.
Vi skapar denna stress och ångest om vi äter nåt en dag som vi egentligen "inte får äta". För att vi har bestämt att vi inte får. Det är en sådan skör och fin gräns mellan hälsosam och en tränings/ätstörning.

Depression kan det också ge. Eftersom ger det oss inte en tillräckligt snabb viktnedgång så sitter vi där och gråter floder, ger upp och känner oss allmänt pissiga. Detta blir inte heller bättre när vi har gett upp, bara värre -eftersom vi gav upp.

Lita inte på vad alla tidningar säger, försök att ta kloka råd från de som vet vad de talar om. Var noga med att sätta upp realistiska mål och tänk igenom vad du menar med ditt mål.

"Jag vill bli vältränad!" - Vad betyder egentligen vältränad för dig?
"Jag vill bli smal!" - Vad är smal? Vart går gränsen?

Det sjuka är, att det är inte så mkt grönare på andra sidan. I början smakar det riktigt bra, men vi glömmer så sjukt fort och känner oss snart missnöjda igen.

Försök att hålla fast i verkligheten, i nuet, glöm inte att leva och njut.

Glöm inte att det är inte fel att fela, det är bara mänskligt. Det är genom fel/misstag vi lär oss och växer som individer.