Jag tog en välbehövlig paus under påsken, jag behövde det verkligen. Ja, det är ganska tydligt om ni läser inlägget nedan. Hade en svacka, det tar på en att gå upp 3kg på en vecka, trots att jag har skött mig BRA. Ibland förstår jag inte, men jag måste också lära mig att inte gå efter vågen när det gäller mig.. Men det är ju inte heller så lätt, kvinnor har en tendens att gärna väga sig lite för ofta. ;)

Jag kommer ta det lugnt ett tag och med det menar jag, inte räkna några kalorier. Jag tänker äta när jag är hungrig och inte äta när jag inte är det. Jag tänker ta mina promenader oh träna så mkt som jag har tid och ork för. Jag kommer ta det lugnt och njuta av träning och rörelse, för nu njuter jag inte, det är PEST och inte värt det.

Nu kan ni säkert säga, hon hade inte vad som krävs, hon orkade inte hela vägen fram!
Jag säger såhär, detta är mitt liv och detta ska hålla HELA livet och om det tar lite längre tid än bara 3månader, så får det vara så. Jag tänker inte må dåligt på vägen!

Jag har hållt på i lite över 1år nu, det har funnits så mkt andra som har klarat det så mkt bättre än mig. Fått sådana WOW reaktioner av folk, men jag kan tyvärr inte göra så. Jag vill inte offra att leva bara för att bi smal, jag vill leva, äta och må bra. Jag vill kunna fika med mina vänner eller äta borta.

Jag anser att jag har kommit otroligt långt i min resa, jag vet att jag har det och jag är stolt.
Jag är stolt!